Verställande direktör om jag får be

Jag har gått å blivit vd jag minsann. Vd äver trädgården. Varje trädgård behöver en vd som engagerar sig, tar tvivelaktiga beslut utan att känna till alla fakta samt gnäller över personalens effektivitet. Jag är som klippt och skuren.

Har idag röjt upp alla förbaskade löv som legat kvar sen i höstas i vår trädgård. Min personal (läs sambo) gnällde givetvis över att arbetet skjutits upp från höst till vår. Jag som vd förklarade lugnt och sansat att detta var ett medvetet drag från ledningens sida då löven liksom har bildat ett skyddande täcke åt vår mycket konjuktur känsliga gräsmatta som antagligen hade gått i konkurs (läs frusit ihjäl) utan mitt geniala drag. Personlen ansåg att jag inte grundade min plan på fakta och hotade dra in facket om ledningen inte skrärper sig inför nästa bokslut.

Personligen förstår jag inte varför man inte bara kan låta löven ligga kvar å köra lite fram och tillbaka när man tar fram gräsklipparen. Prima gödsel. Efter det förslaget fick personalen nog och hotade med att avsätt mig. Krattade i alla fall ihop den gigantiska mängden löv och nu är det rent och snyggt. Förtjänar en löneförhöjning eller en fet fallskärm.

Fick mig alla fall en efterlängtad stege som vi slängde ihop så här på lördag kvällen. Nej vi har inget liv. Hade tänkt att ha den i badrummet, men där passade den inte alls. Så nu står den på kontoret och väntar på utsmyckning.



Har dessutom lyckats tjuva en bild från syster yster på primadonnan i sin lilla gästsäng när hon var här på besök. Hundhåren på sängen brevid bjuder jag på.

Nu skärper jag mig!

Nu är det så där hiskeligt längesedan det bloggades här. Men jag gör nu ännu ett tappert försök att dra igång. Så vad har hänt sen sist, jo, jag har tagit ett stycke efterlängtad lärarexamen, börjat jobba, opererat mig och lyckats knåpa ihop ett sovrum, ett kontor och en ljuvlig klädkammare. Helt själv! Jag lovar...att jag ljuger. Fick kanske lite hjälp. Hmm...borde ha hunnit mer känner jag men här i Lindfors tycker vi inte om att slita ut oss i förtid inte. Ändå är det alltid fullt upp av någon anledning. Konstigt fenomen det där. All engergi går just nu åt till att ignorera den 30 kvm lilla hallen som behöver spacklas. Min sambos energi går åt till att fundera över om vi inte ska måla om taket i hallen också, som är nästan fyra meter från golvet. Ja men hemskt gärna...pucko! Taket är ju för fan redan vitt!
Så med andra ord, renoveringsstatus: Jag ignorerar, sambon funderar. Resultat: döläge.

Tänkte i alla fall visa er lite bilder på vad vi har sysslat med här. Sovrummet, kontoret och klädkammaren finns i det som en gång i tiden var ett av skolans två klassrum.

Sovrum före






Sovrum efter







Klädkammare före



Klädkammare efter











Kontoret före



Kontoret efter








Good to be back

Bättre å ha än å önska sig

Bättre å ha än å önska sig. Dessa ord ska ja banne mej sätta upp i hallen så att det är det första man ser när man kommer in. För det är tydligen den lagen som råder under detta tak. Think Big för fasiken. Vad ska man annars med 390 jädra kvadrat till? Just nu är det fullt ös i klädkammaren, kontoret och sovrummet. Detta kan vid första anblick låta otroligt komplicerat...och ja det är det. Till saken hör dock att vi har delat in ett av de astronomiskt stora klassrummen till hälften sovrum och andra hälften kontor och klädkammaren. När man spacklat klart i ett av rummen kan man helt enkelt gå vidare i spackelhelvetet till nästa rum och man sitter inte sysslolös. Som om det nu vore ett problem i detta hus. Men det är bättre att ha arbete än att önska sig.

Något annat som är bra att ha är 16 kvadrat klädkammare. Jätte härligt och rymligt. Mindre bra är det när man sedan ett år tillbaka redan vet att man vill ha svindyra tjusiga tapeter i den. Tänkte att det är ju inte så stort så det går nog inte så många rullar. Ha! Prova 2 förbaskade våder per rulle och 3,7 meter i takhöjd. Men jo för fasiken det är bättre att ha än att önska sig.
Logiken satte i alla fall in och det kommer att målas ovanför garederoberna. På så sätt blev inte plånboken helt tom när rullarna anländer på måndag. Att vi sedan överväger att måla resten av väggarna eller varför inte låta den tjusiga färgen på gipsskivorna vara kvar är en helt annan historia. Eller nej....det är bättre å ha än å önska sig.
Bättre å ha lyxproblem än å önska sej.

Här är i alla fall lite bilder på klädkammaren




och kontoret


Och ett bevis på att renoveringa av gamla hus inte bara är roligt. Dessa spik har lilla jag dragit upp för hand ur golvet i klädkammaren och kontoret.